Början på forskningsprojektet

Under läsåret 14-15 kommer vi göra en studie i år 5, på om och i sådana fall hur, programmering kan stötta elevernas förståelse av matematik. Studien kommer göras i samarbete med Stockholms Universitet och finansieras av Stockholms Stad för att främja klassrumsnära forskning. Läs gärna mer om FoU här.

Det första vi gjorde var att försöka kartlägga vad eleverna har med sig för förkunskaper. Dels gjordes ett test med hur mycket de kan om koordinatsystem, då det är ett väldigt centralt tema i programmering. Dels gjorde eleverna problemlösningsuppgifter från IT-tävlingen . Som alla elever på skolan, fick även år 5 rita sin bild av hur internet fungerar.

Skärmavbild 2014-08-19 kl. 16.29.21

Det vi kunde se i problemlösningsuppgifterna, var det vi sett i nationella proven i matematik, att de flesta saknar strategier för att förklara hur de tänker vid problemlösning. På problemet ovan var till exempel den absolut vanligaste förklaringar till svaret att det var ”Han som skyllde ifrån sig, för han verkar mest misstänkt”. Vår tes är att vi genom att träna algoritmtänk i programmering, ska kunna stärka elevernas strategier vid problemlösning i matematik.

Idag fredag har vi, Susanne och jag, haft ett möte med forskargruppen inom STLS där vi kommer ingå. Vi ska försöka hitta en mer specifik frågeställning att titta närmare på, men det vi diskuterade om transfer känns väldigt aktuellt. Transfer handlar om att överföra kunskap från ett område till ett annat. Jag har sett så tydliga tecken på svårigheten i det, genom programmeringen. Eleverna kan obehindrat röra sig i koordinatsystem, justera vinklar och bågar, så länge det sker på skärmen. I matteboken är det dock helt borta. Kan vi hitta en metod för att överföra kunskaper mellan de olika uppgifterna? Det vore väldigt spännande att titta närmare på.

Karin

2 reaktion på “Början på forskningsprojektet”

  1. Hejsan!
    Jag har ju absolut ingenting med detta projektet att göra, men då jag arbetat som lärare och numera har barn och själv studerar så är jag oerhört intresserad av processer kring inlärning. Denna sida och detta projekt verkar oerhört intressant och det är fantastiskt att se vad barnen skapar!
    Nu till orsaken till att jag kommenterar; du skrev ”så länge det sker på skärmen. I matteboken är det dock helt borta. ”. Varför är det matteboken som är den viktiga? Mitt intryck av verkligheten är att det som räknas är den intuitiva förståelsen och förmågan att omsätta sin intuition i tillämpningar. För mig är det ett mysterium att man fortfarande undervisar ämnen som t.ex. Matematik utan interaktiva läromedel.

  2. Hej Mikael!
    Tack för din kommentar. Roligt att du har hittat oss.

    I min värld (svensklärare som jag är) är matteboken väldigt ointressant. Att eleverna kan hantera matematik i livet är väldigt mycket viktigare än en mattebok. Det är väl också därför jag tycker om programmering, eftersom det tvingar eleverna att tänka och problemsöka på riktigt.

    Jag använde begreppet ”mattebok” för att visualisera ett annat sammanhang. Borde kanske skriva mattelektioner istället. Fortfarande är det så att det är siffrorna vi kan visa som är de viktiga, alltså måste vi få fram mätbara resultat för att bevisa vad eleverna kan. Det spelar ingen roll att mina elever kan lösa matematiska problem i Kojo, om de presterar dåligt på nationella proven i matematik. Därför känns det viktigt att hitta ett sätt att överbrygga mellan praktisk programmering och uppgifter på papper, eftersom det är sådana de kommer möta när deras kunskaps mäts.

    Jag ser det som ett sätt att lära eleverna att generalisera kunskap över lag, något som är bevisat svårt. Jag har en förhoppning om att ge eleverna verktyg till att kunna använda sina kunskaper i ett ämne, i flera sammanhang. Det handlar väl om ett sätt att synliggöra kunskap helt enkelt. Det HÄR har du lärt dig och det kan du använda i många olika sammanhang, inte bara just i denna situation.

    I en årskurs 1 för några år sedan, hade jag en genomgång med problemlösning, där texten var skriven på ett vitt papper. Vi löste uppgiften gemensamt och eleverna skrev på sina papper. Någon vecka senare fick de samma uppgift, men på ett gult papper. Flera elever kände inte alls igen uppgiften och hävdade att de aldrig sett den förut.

    Roger Säljo och Jan Wyndhamn har skrivit en intressant forskningsartikel där de lät elever lösa ett matematiskt problem med portotabeller, både på mattelektion och på SO-lektion. Det visade sig att elverna klarade uppgifterna på SO-lektionen, men inte på mattelektionerna. Väldigt spännande resultat.

    Så, det blev en lång utläggning. Är det lite tydligare vad jag menar?

    Hälsningar Karin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>